Tvångssterilisering är ett brott mot rätten att bilda familj. Rätten till frihet. Tvångssterilisering är ett brott mot skyddet av privatlivet, rätten till självbestämmande över sin kropp och rätten till hälsa.

I svensk debatt har vi så lätt att sucka och skaka på huvudet åt konservativa och bakåtsträvande nationer. Då är vi för mångfald och talar oss varma för acceptans och tolerans, men det finns tydligen gränser, för vissa.

När gränserna luckras upp och vi inte längre kan sortera i färdiga och lätt förstådda kategorier då känner oss tydligen hotade och vi tycker vi kan begränsa och tvinga. När gränsen mellan man och kvinna suddas och omdefinieras då klara somliga inte längre av att tolerera, acceptera.

Det är väl just när vi inte förstår, när vi inte känner igen oss. Det är väl just då vi behöver tolerans och acceptans. Det är då vi behöver godhet, mänsklighet och värme.

Vi talar om en 40 år gammal lag som är fullt möjlig att ändra. Det finns en majoritet i riksdagen. Det vi väntar på är regeringen. Vi är mogna och det finns inget som behöver utredas eller funderas igenom. Det enda vi behöver är en klar och tydlig tanke och känsla för andra människor självklara rätt att vara som de är.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, skrev i en rapport om hbtq-personers livssituation.

”Ingen individ ska förnekas sina mänskliga eller medborgerliga rättigheter på grund av en självdefinierad könsidentitet som inte är i överensstämmelse med genetiskt kön, genitalier, tilldelat kön vid födsel eller initial könsroll”

Så enkelt är det. Ingen. Ingen ska förnekas sina mänskliga rättigheter. Någonsin.

Tal vid manifestation mot tvångssterilisering 2012-01-31 Örebro

Vi den politiska ledningen i Örebro kommun (S, KD och C) visar med våra förslag att vi hellre behåller lärare i verksamheten än lokaler. De lokalytor som kommunen behöver lämna motsvarar ca 40 lärartjänster. Det är ett lätt val att göra – hellre lärare än lokaler.

Dessutom skapas arbetsro och möjlighet att jobba med det som är viktigt – undervisningen. Det är fortfarande alldeles för många som inte klarar sin gymnasieutbildning. Det är politiskt prioriterat och det behöver vi samtala om. Det kan vi inte göra om de ekonomiska problemen hela tiden är aktuella.

Alla partier i Örebro kommun är väl insatta i gymnasieskolornas stora ekonomiska problem. Alla partier är också väl medvetna om att det finns alldeles för stora lokaler för en krympande verksamhet.

Problemen har diskuterats hela året i gymnasienämnden. Och samtliga partier har haft möjlighet att lämna förslag på vad som ska göras. Ändå har inget oppositionsparti föreslagit någon som helst åtgärd. Oppositionspartierna har endast kritiserat de idéer som den politiska majoriteten (S, KD, C) fört fram. Några egna förslag eller ens idéer har förts fram.

Finns det inte en rimlig och befogad önskan från allmänheten att få se vilka alternativ som finns? Borde inte lärare och elever på WUC få klart för sig vilka alternativa förslag som finns?

Moderaterna lovar lärare och elever med affischer och blogginlägg att man står upp för WUC. Men i radion och i andra sammanhang säger man sig var öppen för alla lösningar. Man pratar om förutsättningslösa diskussioner.

Nu är det dags att visa var man står. Vilken lösning på de mycket stora ekonomiska problem som gymnasieskolorna står inför har de olika oppositionspartierna?

Detta är givetvis fullständigt oansvarigt och har mycket liten trovärdighet.

Kommuneldningen (S, KD och C) väljer att lägga pengar på personal istället för på lokaler. Motsvarande 40 lärartjänster skulle behöva tas bort om vi inte gör något för att gå ur gymnasielokaler. För oss är det valet enkelt – vi väljer personal före lokaler.

Oppositionspartierna (M, FP och MP) väljer att ge allt till alla. Det kan man göra eftersom det aldrig kommer att prövas av verkligheten utan är formulerade av dem som står vid sidan av och tittar på. Hade samma partier befunnit sig i majoritetsläge hade politiken varit en annan.

Det finns ett ord för den hör sortens retorik. Ordet är populism.

Läraren Tord Helgesson skriver sin debattartikel i ett tillstånd som han beskriver som vredesmod. Vi förstår honom. Vi förstår också känslan av frustration, vanmakt och hopplöshet som han ger uttryck för. Vi är väl medvetna om att både elever och personal på Wadköpings utbildningscenter, WUC, är både nöjda och stolta över sin skola. Det är vi politiker också.

Det är inget enkelt beslut att gå ur skollokaler. Tradition sitter i väggarna. Elever och personal känner sig hemma i sin skola och vill vara kvar där. Samtidigt har vi politiker att laga efter läge. Enligt den senaste utredningen som gjorts över Örebro kommuns gymnasielokaler har vi minst 15 000 kvadratmeter för mycket skola i förhållande till det elevunderlag som finns idag och det som kommer att finnas kommande år. Det är helt enkelt så att valet rent krasst handlar om huruvida pengarna ska gå till lokaler eller lärare. Istället för uppsägning av personal väljer vi att lämna lokaler som Örebro kommun har för mycket av.

Gymnasienämnden behöver skära ner med sammanlagt 50 miljoner under 2012. Skälet till detta är i huvudsak minskat antal elever. Minskningen beror på att ungdomar i gymnasieåldern är färre och att fler går i fristående skolor än beräknat. Kommunfullmäktiges budget togs för några veckor sedan och programnämndens budget tas nu på torsdag. Tiden att fatta beslut som ger effekt är väldigt kort.

Därmed inte sagt att vi inte ska fatta bra beslut och att vi inte ska föra en gedigen och öppen dialog när vi fattar dem.

När det blir så här stora förändringar reagerar de som berörs direkt med just de känslor som Tord Helgesson beskriver. “Varför just vi?”. Problemet är att det inte finns något svar som är hundraprocentigt tillfredsställande för någon, vilka program man än väljer att flytta.

Tord Helgesson beskriver också hur han och andra lärare tvingas anpassa sig ständigt till nya besked från politiker. Hur för dem viktiga resurser dras in. Även den bilden delar vi. Lärare på Örebros skolor och lärare gör generellt ett utomordentligt gott arbete under de förutsättningar de får. Samtidigt är en av de absolut största utmaningarna vi har i kommunala skolor idag konkurrensen från de fristående skolorna. När de lockar elever innebär det färre elever i kommunala skolor.

Flera i den politiska oppositionen i Örebro vill lägga ner Rudbecksskolan. Det är deras alternativ till att flytta de nu berörda gymnasieprogrammen. Men även om Rudbecksskolan hade varit nerlagd hade vi haft för mycket lokaler kvar.

Nu kommer en tid av utredning och dialog. Hur gör vi det som är bäst för eleverna idag och kommande elevkullar? Hur gör vi det som är bäst för personalen? Hur gör vi det som är bäst för Örebro kommun och dess medborgare? I detta är dialogen med dem som berörs grundläggande. Därför vill vi nyttja kompetensen som finns hos CESAM, en organisation som har professionell kunskap hur man bäst bedriver dialog, för att genomföra ett så bra dialogarbete som möjligt. Så tror vi att beslutet i slutändan blir allra bäst. 

Vi och Tord Helgesson kommer garanterat få tillfälle att pratas vid många gånger. Även elever och andra anställda kommer vi att vilja träffa. Vi är tillgängliga för frågor och synpunkter.

Dennis Begic (S), ordförande i Gymnasienämnden

Maria Rönnbäck (C), förste vice ordförande i Gymnasienämnden

Ulrika Schortz (KD), ledamot i Gymnasienämnden

När det gäller lokaler handlar det om att göra en strategisk och långsiktig bedömning av olika programs behov av lokaler och på vilken gymnasieskola de i framtiden ska finnas. I första hand handlar det om att gå ur lokaler man hyr utanför kommunen och minska den totala lokalytan. Men det handlar även om att titta på att vissa program hamnar på en annan skola.

Från Wadköpings Utbildningscenter, WUC, föreslår majoriteten i kommunen (S), (KD) och (C) att samtliga program utom Vård- och omsorgsprogrammet flyttas till andra gymnasieskolor.

Utredningen ska även belysa om lokaler från Virginska skolan lämnas. Totalt skulle det innebära en besparing på 10 miljoner på lokalkostnader på WUC, 8 miljoner på Virginska skolan och 2 miljoner på övriga lokaler, totalt cirka 20 miljoner kronor.

WUC är en bra gymnasieskola med fina lokaler men vi ser i framtiden att lokalerna kan rymma andra kommunala verksamheter. Söktrycket på WUC, som är en skola med stor andel yrkesförberedande utbildning, gör att vi vill utreda om de programmen i stället ska ligga på andra skolor.

Personalen, elever och oppositionen har informerats om utredningsuppdraget under fredagen den 9 december.

I utredningsarbetet är dialogen och samtalet med samtliga oerhört viktig. Fram till beslut i februari kommer en utredning att göras och fler möten kommer också hållas där alla inblandade kommer att  få möjlighet att lämna synpunkter och göra sin röst hörd. När processen är färdig kommer ett väl genomarbetat underlag för beslut om flytt av olika gymnasieprogram och deras nya hemvist att finnas.

Hans Holberg (V) håller i sin artikel här på NA debatt med om att det är allvarligt. Det gör också resten av de politiker som är verksamma i Sveriges kommuner. Det är egentligen bara regeringen själv som tycker att det skulle gå att dra ner 675 miljoner på gymnasieskolan utan att det får någon effekt. Alla andra, oavsett partifärg, menar att kalkylen inte håller.

I Örebro kommun sammanfaller regeringens neddragning med tio miljoner med egna ekonomiska realiteter. Skatteintäkter ökar inte i den takt som skulle behövas för att finansiera kommunens verksamhet på den nivå den ligger på nu. Det är helt enkelt för många som är arbetslösa. Detta är ännu ett av regeringens misslyckanden.

Det innebär förändringar och anpassningar. Hans Holberg (V) menar att det på något vis skulle vara möjligt att undvika. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns inget svar på var de här extra pengarna finns någonstans.

Sanningen är att Vänsterpartiet inte vill spara i kommunens verksamhet. Det ger jag Holberg rätt i, men det räcker inte. Vänsterpartiet måste också tala om varifrån pengarna ska tas och det har man inte gjort.

För mig som socialdemokrat är det glasklart – välfärd före skattesänkningar! Så sade vi inför valet 2010 och det gäller även framgent. Men vi kan inte, hur mycket vi än skulle vilja, låtsas som att vi inte påverkas av världskriser och minskade skatteintäkter.

Det vi kritiserar regeringen för är prioriteringarna. Regeringen prioriterar sänkt krogmoms till en kostnad av 5 miljarder samtidigt som man skär ner i gymnasieskolan. Skulle man inte sänka krogmomsen skulle man kunna satsa 675 miljoner – flera gånger om – på gymnasieskolan!

Vad kommunledningen i Örebro gör är hantera ett faktiskt ekonomiskt läge, med sviktande sysselsättning och ökad arbetslöshet. Det är vi tvungna att göra.

Det här mycket allvarligt. Rent av en kris.

Det anmärkningsvärda är att skolorna som drivs av Örebro kommun ligger långt under riksgenomsnittet. Det rör sig om skillnader mellan sex och sju procentenheter. Att Örebro ligger under riksgenomsnittet är ingen nyhet men det gör det inte mindre allvarligt.

Folkpartiet som vill framstå som partiet som sätter skolan på dagordningen har misslyckats i Örebro kommun. Partiet har haft möjligheter att sätta sin prägel på Örebro kommun under förra mandatperioden men ändå går siffrorna ner.

Sanningen är att vi inte bara har ett allvarligt problem utan också ett svårt problem. Så svårt att Folkpartiets enkla ordning-och-reda-åtgärder inte löser några som helst problem. Vi måste gå mycket djupare än så för att vända utvecklingen.

Det krävs många åtgärder för att ge alla barn i Örebro en chans till en fullständig skolgång. En av de viktigaste är att ta till sig ny kunskap. För att skapa en bra ordning för det kommer en ny utvecklingsorganisation att skapas. Det kan låta vagt och oprecist men det handlar helt enkelt om att gör det enkelt att ta till sig ny kunskap för rektorer och lärare.

Det är ändå en sanning vi kan slå fast – vi kan inte jobba i skolan som vi har gjort. Vi måste leta nya och bättre sätt att hjälp barnen i skolan. Om det ska vara möjligt måste se vad andra gjort och försöka själva. Det är det en ny utvecklingsorganisation ska hjälpa till med.

Klicka här för att se statistiken.

Att avgränsa en del av skolan för KIF:s skola skulle vara bra för den nya skolan. KIF skulle få en lokal som är en separerad del från resten av bygganden och dessutom till en kostnad som ger KIF möjlighet att bedriva sin verksamhet med hög kvalitet. Risken med nybyggnation är att pengarna går till räntor och amorteringar istället för till lärare.

Lokalen skulle ha en egen ingång utan möjlighet till genomgång för andra än just de barnen som går i skolan. Gymnasieelever och grundskoleelever skulle var åtskillda – naturligtvis. Det handlar om att ha sin egen lägenhet men dela trappuppgång. Man kommer inte bo ihop.

Oavsett om KIF hyr eller bygger själv kommer sannolikt en del service att köpas från Risbergska – t.ex. skolmat och tider i gymnastiksalen.

Sammantaget är det en bra lösning som både KIF och Örebro kommun tjänar på. Men fortfarande är det KIF själva som beslutar hur man vill gå vidare. Inget är klart ännu.